Sitter här och funderar, läser lite läxor angående skelettets alla delar på latin, tittar ut och ser hur regnet bara öser ner och trädens grenar får vika sig i vinden ..... tittar in på facebook och cykelklubben om alla som var modiga nog att ge sig ut trots varningarna om vädrets nycker.
Blir frustrerad för att vi fegade ur.... jag menar det kunde ju knappast regna eller vara värre än det var i London i Söndags, fast jo.... det som kunde vara värre var ju temperaturen för i London var det ju ett "varmt" regn och vi var redan uppvärmda när regnet började.... idag känns det ju kyligt ute, höstligt kyligt ...
Så det kanske var bra att stanna inne i stugvärmen och "bara vara" idag, för eftersom jag ska börja skolan i morgon så vill jag ju inte dras med någon förkylning utan verkligen försöka prestera mitt bästa där i ett helt år så att jag med gott samvete kan sluta där som Hälsocoach, PT, Massör, Kostrådgivare... eller vad jag nu kommer att bli/välja att satsa på att arbeta som efteråt :-)
Hade ju dock ändå hoppats på att få till en runda här hemma under dagen men nädå, inte det inte..... för var timme så har vädret blivit värre, det retar ju mig lite det också för OM vi kommit till start tidigt idag så kanske vi klarat oss någorlunda.....
Läste ju precis om en vän som kommit så långt som till Kattviksbacken innan regnet öst ner och att det sedan fortsatt ända in i mål...... men ändå..... hm... frågan är ju då när han startat och hur fort han cyklat... för jag kanske i alla fall hade kommit ifrån starten och några mil och då är det ju bättre än om det regnat redan från start.....?
Nåväl, det kommer ju snart fler lopp.... både Barncancertrampet, Sundstrampet och Kävlingetrampen ...... de vill jag ju gärna köra, Barncancertrampet var ju ganska skoj förra året med strålande sol, mängder av godis och gott sällskap tillsammans med Monica och Malin...... sedan var det nästan en konst att cykla så sakta som möjligt för ovanlighetens skull, men jag vill också gärna köra Sundstrampet särskilt eftersom jag fegade ur förra året av samma anledning som idag och sen då Kävlingetrampen för att det är ett mysigt lopp, med förhoppningsvis mysigt väder, mysiga människor, fina priser och för att jag tror att det kommer bli mitt 4:de :-)
Eftersom jag nu är ledig på helgerna framöver så borde det ju inte vara några problem men visst....
jag kan ju bli överhopad med läxor också :-o
MEN om jag från och med nu håller tummarna och kanske några fler kan hålla tummarna för mig och för vädret på de här tre loppen så...... kanske det kan gå bra :-)
Nu var det ju meningen att jag skulle blogga om onsdagscyklingen också.... men det känns ju som en evighet nu, kanske med tanken på att jag jobbat två em/kvällar plus i går förmiddag och för att det inte blivit någon cykling alls efter onsdagen...... urtrist och tråkigt alltså... :'-(
Men det var i alla fall bara jag, Finn och Nocke som samlades på torget vid 17:30 i onsdags och jag hade dör en gångs skull ingen aning om hur långt eller vart vi skulle ta vägen. Men som den stammis Finn är så hade han en runda på förslag:- )
Så då gav vi oss iväg på två led, mot Klippan och 21:an för åt det hållet skulle vi troligen få en hel del medvind i alla fall på utvägen ;-) Vilken fart det blev! Vägen är ju som den är så efter ett litet tag så
gick vi över till ett led och så turades Jag och Finn om att dra, hugaligen gps'en visade både 41 och 42 km/h lite då och då trots att det kändes ganska bra och lätt hela vägen ut till 21:an där vi bestämde oss för att fortsätta in mot Klippan.
När vi svängde höger mot Elfdalen och Vedby så kom tyvärr ett tåg så vi fick stanna till ett tag vid bommarna och vänta, Nocke var glad i hågen och pratade om ett snitt närmare 35 km/h på den sträckan vi haft dit :-)
Tja, nu kunde vi ju inte fortsätta i detta fina tempot så länge dels för att vinden ju ändrades sig utefter vägen men också för att det blev knixigare och krokigare allt eftersom.....
Några "gupp" var värre än andra och efter Örkelljunga mot Bälinge så var det riktigt segt för trötta ben, men vi taggade ner tempot en bit för att snart öka på igen ;-)
Upp, ner, hit, dit och snart hade vi med Finn's draghjälp tagit oss hela vägen till Perstorp, där Finn hoppade av..... ja han hade ju redan cyklat sträckan som var kvar på väg till Ljungbyhed en gång denna dag.
Så då fortsatte vi själva Jag och Nocke, i samma fina tempo som vi haft innan....... i alla fall en bit....
för sedan var det någon som tappade rullen lite då och då, inga namn nämnda men... det var jag som drog...;-)
Nåväl, vi tog det lite lugnare bitvis och resten av rundan blev som ett intervallpass.... hur bra som helst med andra ord, full gas i några hundra meter tills rullen var tappad igen, för att tagga ner ett tag innan det var full gas igen, härligt, en helt vanlig onsdag i strålande väder :-D
Glada och nöjda med lite stumma ben så kom vi fram till Ljungbyhed och Nocke tackade för en fin genomkörare på 7 mil och ett snitt på ca 31,5 km/h, inför Bjäre Runt.... och jag spurtade hemåt med ben som verkligen fått köra på som straff för att de var så "slöa" i London...:-)
Så nu är det bara att hålla lite tummar också på vädret på onsdag, det hade ju varit så kul att få igång onsdagscyklingen igen, med lite fler deltagare alltså......... fast det kanske inte är vädrets fel......?!
Hej hopp och cykla lugnt...... äsch..... kör så det ryker men, var försiktiga :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar