Jag har alltså aldrig varit ute eller ens inomhus och sett sådana regnmängder på en och samma gång som jag nu fick se och uppleva under de "få" timmar före-under och efter loppet i London.
På BBC hade de tydligen nämnt något om att det varit det värsta regnkaoset sedan mannaminne... hur långt det nu är?
Men som alltid så vill jag ju ta det från början, även om jag inte egentligen känner mig i ro att skriva eftersom vi funderar på att ta en liten rullerunda senare.... fast det beror ju på hur fort jag skriver, hur mycket jag skriver och på när Anders kommer tillbaka från ett möte.... OM han kommer tillbaka i tid...
Nåväl, denna helg har vi eller i alla fall jag väntat på i ett år nu, ja, sedan vi rullade i mål för ett år sedan... i strålande sol på The Mall.
Så förväntansfull men med fjärilar i magen, packade jag våra cyklar medan Anders jobbade in i det sista... vilket mek.... först att vaddera, vaddera igen, skruva, packa och vaddera lite till innan Christopher låg där så fint i sin lilla låda :-)
Så var det då Anders cykels tur.... jisses då den var ju både längre och större så det var ett litet jox innan den väl var nere i sin låda den också....
kändes i baksidan av både lår och vadmusklerna att jag stått framåtlutad över cyklarna och skruvat ett bra tag... nästan som träningsvärk...
Men de var alltså packat och klart så då var det bara till att packa resten... cykelkläder, vanliga kläder mm mm, fix och färdigt till fredags morgonen då vi skulle flyga :-)
Men naglarna skulle ju såklart också fixas och pimpas, så det gjorde jag framför TV´n där på torsdagskvällen, ser lite fräckt ut tycker jag :-)
Men fram kom vi och till hotellet tog vi en buss som tog med våra cykelväskor utan extra debitering, snällt med tanke på att de ju var lite skrymmande.... så checkade vi in och snart träffade vi på de andra där också från cykelklubben.se... Leif och Jan skulle ju starta i samma startfålla som oss, även en kille från Helsingborg förresten, honom hade vi inte träffat tidigare... han var en snabbcyklist så efter ett par mil så såg vi inte honom mera, men , det är en senare historia. Vet ju dock inte om alla vill bli nämnda i min blogg här så de får väl själv ge sig tillkänna om de vill skriva kommentarer här efter.
När vi fått lite mat i magarna så gav vi oss i alla fall iväg med DLR till mässan ExCel för att hämta ut våra startkit, här lyckades vi också få en extra "godiebag" med allehanda smått och gott i ... bland annat ett par knallröda solglasögon och även en cykeltröja helt gratis.... coolt va ;-) ? hihi, tur inte våra pojkar var med där, som de hade skämts för att jag spökade ut mig.... men det bjuder jag på, man har inte roligare än man gör sig :-D
Sedan var det då den "traditonsbundna" sittningen i stolen som självaste Sir Bradley Wiggins suttit i :-)
Dagen efter var det dags för Freeriden mitt i centrala London, här hade de stängt av vissa vägar så att alla som ville kunde cykla runt runt i sakta fart för att bara mysa och kika på sevärdheter fram till 16, vi hade ju först inte tänkt vara med där men ju mer de "hotade" med dåligt väder under söndagen ju mer sugna blev vi då på att få cykla lite där medans solen fortfarande var framme. Sagt och gjort vi följde med Leif in till centrala London på ett led hela vägen från Stratford där vi bodde. Medan vi tog oss fram där på Freeriden så passade vi dels på att ta en liten fotosession framför Buckingham Palace....
.....men även att ta en liten fikapaus på ett Costa-café utmed vägen, medan andra cyklister rullade förbi i jämn ström ute på vägen utanför cafét, riktigt mysigt.... även om jag var skraj att någon skulle passa på att tjuva till sig våra cyklar... Totalt med hemfärden på de blåmarkerade cykelvägarna i värsta trafikrusningen så fick vi ihop ca 30 km den dagen... men skönt ändå att känna igenom cyklarna så att de var ok inför morgondagens bravader :-)
Så var det då dags, med klockorna ställda på lite över 04 så gjorde vi oss färdiga nästan som brandmän med allt framlagt, nummerlappar på, gelladdade fickor, nötkräm nedstoppat lite här och var både i fickorna och i den lilla ramväskan... så gick vi ock la oss ganska tidigt. För att alltså gå upp tidigt, äta så mycket det nu gick av hotellets frukost och en PRE-gel som jag packat ner... men blää allt växte i munnen och det var inte mycket till energi jag fick ner där.... rackarns också för jag hade ju behövt alltihop...
Medan vi satt där vid frukostbordet så började det regna, precis så som de förutspått.... :-( Vi började klura på om vi verkligen skulle ge oss iväg, men efter att jag läst igenom lite peppningar på facebook från fina vänner och vi bestämt att om det bara är någorlunda uppehåll när vi rullar till starten så... ja, då kör vi!!
Så när cyklarna var hämtade och vi tog hissen ner så minsann... då var det uppehåll igen, alltså bara till att rulla iväg, till startfålla G. Där vi stod en stund senare och väntade in vår tur... lie yrvaken och nervös ser jag ju ut där jag står......
Sedan bar det då iväg prick på minuten rullade vi nog iväg från startfållan och trots att det då rör sig om ca 20 000 cyklister som ska starta inom 2,5 timmar så, ja. jisses vilken koll de har och med sådan finess och skicklighet... säger bara wow!!
Vi kom i väg ett bra tempo, lite för bra kanske för jag orkade inte riktigt hålla rullen på de starka grabbarna utan tappade flera gånger och för att inte bränna ut mig då jag ju visste (eller trodde) att det är en tuff runda med tre bra backar så släppte jag taget och lät dem rulla på... snart kom jag ikapp Leif som även han fått släppa... och snart kom Anders och kikade efter mig, då hade vi gått de första 45 minuterna på ett snitt på 34 km/h...
Nu fortsatte vi iväg i ett lite lugnare tempo och visst några regnstänk lite kom det ju fast inte trodde vi att de skulle få rätt de där väderrapportörerna som snackat om "Hevy rain", "Shower", "Hurricane", Dangerus for outdoors activity"... men tjoflöjt vad rätt de skulle få... Vi har sedan Vättern Runt 2012 där vi cyklade mitt i natten i störtskurar och blåst i ca 8-10 mil, sagt att värre än så kan det ju inte bli.... MEN det kunde det!
Hugaligen säger jag bara.... för efter ca 2 mil så började det regna och efterhand så ja, det bara ökade och ökade tills alla gator bara flöt fram, viadukter vattenfylldes och brunnar öppnades så locken stod glipande och vattnet forsade upp där ur ca 40-50 cm rakt upp!
Ett tag så fick jag både hålla andan då det luktade vedervärdigt av avloppen och givetvis även hålla munnen stängd då just det vattnet nog inte var så hälsosamt att få i sig..... Jag hade ju annars suttit och bara skrattat åt det hela med ett stort leende för jag menar... det var nästan som ett skämt alltihop, som en komedifilm... alla dessa vattenmängder som forsade fram både när vi gav oss uppför Newlands Corner men även när vi då trodde att vi skulle få en fin utförskörning nerför, ånä, där gick det inte fort precis, av säkerhetsskäl så höll jag ett lagom tempo för att inte sköljas av vägen eller flyga omkull.... Usch då jag tyckte faktiskt att några nog kunde tagit det lite lugnare, inte för att jag såg någon olycka hända men visst låg det några stycken skadade.... och punkteringar var det mängder av. Just punkteringarna gissar vi att de hände en del för att arrangörerna gått ut med rekommendationen att släppa på trycket för att få en säkrare styrning... men nja, vi hade samma tryck som vi brukar och... fick inga punkteringar heller ;-) Men regnandet fortsatte över i stort sett hela rundan mer eller mindre skurar.... heeeeela tiden.
Som ni förstår så blev det ju liksom inga foton tagna där under loppet utan jag har "lånat" några från nätet, vi kommer ju att få foton att skicka efter sedan då det satt proffsfotografer från Marathon foto utmed banan lite här och var, tyvärr kan jag ju bara gissa att många av de bilderna inte blivit så bra de heller men, det återstår att se när de kommer.... de jobbar på med det för fullt, vad jag kan se på nätet... men här alltså lånade bilder
Aj aj, regnade småspik gjorde det också så det var svårt att se, värst var det i nerförsbackarna....
Lite kul ändå att det fanns supporters utmed vägarna och gissa om de blev glada då de fick respons på sina hejjaramsor när jag som var tjej vinkade glatt till dem, även om vattnet i jackan då flyttade på sig från handleden till armhålan... tur att det var så varmt som det var ändå, så jag tror att det var det som höll mitt humör uppe... att jag i alla fall inte frös och att alla dessa härliga människor stod där ute i regnet de också :-)
Lite läskigt var det ändå när vattnet ibland gick närapå upp till knäna och man bara var tvungen att fortsätta trampa för att inte trilla rakt i det... under viadukterna så ser ni också att det stod högt... och där stod det volontärer och flaggade och talade om vart det var säkrast att rulla, även om de tyckte att vi var lite knäppa som inte gav upp..Tyvärr ledde ju allt detta regnandet till att rundan kortades av ca 2,1 mil till ca 13,8 mil och det var en ren säkerhetsåtgärd då de "tog bort" både Leith Hill och Box Hill... två av de mest imponerande backarna den ena styrkemässigt och den andra utsiktsmässigt... Men jag läste på nätet idag att minst den ena av dem kommer att vara avstängd för trafik i minst 2 veckor på grund av all skada som regnandet gjorde just då... när vi cyklade.
Men nåväl, i mål kom vi Anders och Jag samtidigt och Leif strax därefter.. vårt snitt slutade på ca 32 km/h och fortfarande regnade det men inte så mycket utan att vi kunde knäppa upp regn jackorna precis vid målgången, för att visa upp Åstorps klubbtröja som vi ju hade på oss hela tiden, men vi knäppte dem snart snabbt igen ....brrr blev ju lite kyligt direkt nu när vi stod still... Men vi fick vår medalj och vår godiebag, sedan var det snabbt till en bajamaja där ja minsann som först vågade plocka fram min mobil, var ju rädd tidigare att den skulle bli vattenskadad. Så där inne tog jag första bilden på medaljen medan den låg på gula regnjackan....... medan jag pudrade näsan....
....... innan jag skyndade ut för att cykla med Leif och Anders tillbaka de 12 km till Stratford och hotellet, där fick vi hjälp att ta en gruppbild precis utanför ölpuben som nog lockade båda grabbarna/gubbarna ;-)
Retligt nog var det såhär gassigt och soligt sedan på morgonen efter igen, då det var dags att ta oss ut med våra "små" bagage till bussen och flyget igen.... så knasigt, kunde det inte varit soligt dagen innan då också, i alla fall under de få timmar som vi cyklade... eller kunde inte loppet varit denna dag istället.... tja, det går inte att ändra på ändå, det blev som det blev och nu vet jag i alla fall att det går hur bra som helst att cykla i regn, hårda vindar, åska och översvämningar!
Så OM det nu regnar på söndag när det är Bjäre Runt såååå.. ja, då cyklar jag nog ändå ;-)
Väl hemma kunde jag ju fixa till lite bättre bilder på medaljen/medaljerna (förra årets också) lade en enkrona där för att försöka visa storleken på medlajerna:-)
Hugaligen Pia
SvaraRaderaJa, eller hur.... en väldigt häftig och annorlunda upplevelse!
RaderaTack för kommentaren.... vem du nu är :-)
Good Evening!
SvaraRaderaPlease come over for a cup of tea next time you are in London!
// Queen Elizabeth II
Hihi.....
RaderaNext time Queen Elisabeth II, next time I promise you :-D
Måste ju erkänna att jag ju fortfarande är lite nyfiken på vem som skrev inlägget från "Drottningen" ......
Radera