Så blir det ju ibland, tyvärr men att mycket annat får gå före just cyklingen :-(
Men eftersom jag tog en PW i går på 7,5 km så har jag ju ändå lite känning i benmusklerna ;-)
Har jag sen lite tur så kan det nog bli en del cykling i morgon istället.....ä och det har pratats lite om att vi kanske ska lasta cyklarna på bilen och köra mot Båstad och sedan cykla där uppe några timmar...... hade ju varit skönt och skoj....
Idag har det blivit lite fixande här och där, sen lite gott grillat kött innan i kväll, mums!
Sen blev det soffsittande och jag råkade snubbla över en mysig film som jag ju redan sett flera gånger så jag kan den nästan utantill, men eftersom den har ett lyckligt slut så är den värd att se igen, det var "Min brors flickvän" <3
På måndag så väntar jobb igen och lite speciellt blir det då jag ska börja redan kl.6 på morgonen, sen slutar jag vid 14 .... och det passet kommer ju att bli det sista på ett tag där inne som undersköterska eftersom jag denna veckan ska gå bredvid på mitt nya jobb, riktigt spännande :-)
Nähä, klockan är mycket och trött är jag.... trots en liten powernap på soffan i eftermiddags :-o
Hej hopp och cykla lugnt och må gott :-)
lördag 26 september 2015
tisdag 22 september 2015
Nu händer det grejor...
Fast det händer väl egentligen grejor var dag men idag så var det lite nytt som planerades på Kupolen och vi får väl se om det kommer att bli så som vi tänkt i framtiden...... nu pratar jag lite i gåtor jag vet, men såhär är det.... Jag har haft som uppgift från Kupolen sedan jag var praktikant där i våras att ta fram och presentera ett lämpligt pulsbaserat system som vi kan använda oss av på de olika gruppträningspassen där och då framförallt på spinningpassen såklart.
Så idag var det dags och jag hade fått tag på en representant från Polar i Stockholm och han kom alltså ner hit till Skåne och presenterade deras system för oss..... verkade verkligen intressant så..... :-)
Sen var det då en annan sak idag också och det gällde ett jobb.... till mig.... på halvtid..... ja, alltså ett jobb som jag kan gå till var dag måndag till fredag och jag tror att det kommer att bli megasuperskoj och mycket intressant/givande.... och självklart väldigt klurigt innan jag lärt mig allt nytt :-o
Sedan eftersom det är på halvtid med ett "varannandags"-schema (varannan förmiddag, varannan eftermiddag) så kommer jag troligen att kunna fortsätta hoppa in som timvikarie lite då och då på Kortvården eller i hemtagningsteamet och sedan som grädde på moset så kommer jag ju då troligen också att kunna komma igång med "mitt egna" företag/firma så att jag kan ta emot PT- kunder, Massage-kunder osv
Men hm..... jag vill inte avslöja för mycket om detta ännu utan först ska jag gå bredvid några dagar för att komma in i jobbet så snabbt som möjligt, själva bredvidgången får ju bli de dagar som jag inte redan jobbar inom Kommunen...... vilket jag gör i morgon.....
Hopp och hej.... nu är klockan läggdags, igen.
Så idag var det dags och jag hade fått tag på en representant från Polar i Stockholm och han kom alltså ner hit till Skåne och presenterade deras system för oss..... verkade verkligen intressant så..... :-)
Sen var det då en annan sak idag också och det gällde ett jobb.... till mig.... på halvtid..... ja, alltså ett jobb som jag kan gå till var dag måndag till fredag och jag tror att det kommer att bli megasuperskoj och mycket intressant/givande.... och självklart väldigt klurigt innan jag lärt mig allt nytt :-o
Sedan eftersom det är på halvtid med ett "varannandags"-schema (varannan förmiddag, varannan eftermiddag) så kommer jag troligen att kunna fortsätta hoppa in som timvikarie lite då och då på Kortvården eller i hemtagningsteamet och sedan som grädde på moset så kommer jag ju då troligen också att kunna komma igång med "mitt egna" företag/firma så att jag kan ta emot PT- kunder, Massage-kunder osv
Men hm..... jag vill inte avslöja för mycket om detta ännu utan först ska jag gå bredvid några dagar för att komma in i jobbet så snabbt som möjligt, själva bredvidgången får ju bli de dagar som jag inte redan jobbar inom Kommunen...... vilket jag gör i morgon.....
Hopp och hej.... nu är klockan läggdags, igen.
söndag 20 september 2015
Nu igen...
Som det blir ibland..... jag vill ju så gärna skriva här ute på bloggen lite var dag men, hur kul är det att skriva eller rättare sagt... hur kul är det att läsa här om det inte finns någon bild kopplad till det man ska läsa?
Då är det nämligen så här att om eller när jag ska lägga in en bild till det jag skriver så måste jag först skicka in bilden/bilderna till datorn och spara ner dem där och hur lätt är det när datorn ofta är upptagen?!
Sen ska jag väl också erkänna att jag också glömmer skicka över bilderna när datorn någon gång är ledig och sen när jag då har tid att sitta och skriva här på min iPad så finns det då inga bilder.......
I-landsproblem jag vet..... men det är nog en av de bästa ursäkterna jag kan komma på angående varför jag INTE bloggar så ofta som jag vill ..... en annan anledning är just kanske också just på grund av min lille iPad, för innan jag fick den så blevdet ju mycket oftare bloggat direkt när jag gjort något.
För då "på den tiden" ((2011-2013)... så var det jag som tog datorn i besittning på kvällarna och fixade med alla bilder och bloggade på en och samma gång... direkt eller dagen efter varje onsdagscykling, söndagscykling eller motionslopp som vi cyklade tillsammans....
Men det är väl bara till att försöka skärpa till mig vilket ju är lite svårt eftersom det inte alls är den altivitet på cyklingen här ute i Ljungbyhed som det var då, men blogga ska kagju kunna göra ändå eller hur?!
Hade varit rikitgt skoj att kunna spara ner eller skriva ut alla mina blogg-inlägg från de första "bloggåren" på www.cykelklubben.se finns ju liksom en hel del skoj där att läsa... och alla rundorna som vi gjorde :-) .....
Nåväl, finns nog tyvärr ingen möjlighet att spara ner eller skriva ut ändå för tänk så mycket papper och utskrivande det skulle bli då....
Idag har vi haft ett litet genrep för att se hur Åck-cyklisterna skulle reagera på deltagande på mina cirkelfyspass, så då bjöd vi in några cyklister och körde ca 1 timmes pass..... 4 deltagare och så jag som regisserade, peppade och coachade dem hela passet :-)
Visst kämpade de på och visst sved det i musklerna på dem..... så det kan nog bli bra där i mitten på oktober när vi kommit hem från Mallorca och ska köra de där passen varje lördag 14-15 (y) härligt!
(Jaha, nu får jag ju skicka in en bild eller två till datorn för att få in den här i bloggen......)
Sådär ja, nu sitter jag vid datorn och här kommer en bild som visar lite hur den hall där vi håller till på passen ser ut nu efter renovering...
(Jaha, nu får jag ju skicka in en bild eller två till datorn för att få in den här i bloggen......)
Sådär ja, nu sitter jag vid datorn och här kommer en bild som visar lite hur den hall där vi håller till på passen ser ut nu efter renovering...
... det är alltså samma hall som vi hade spinningen med Åck i våras .... och på nästa bild så sitter "killarna" som varit med på dagens pass och trampar av sig lite från passet... istället för stretch... :-)
Hej hopp till nästa tillfälle ges att blogga lite :-)
tisdag 15 september 2015
Ledig...
Ja, idag är jag ledig från jobb så då försöker jag att "bara vara" så mycket det går men ändå så tar jag tag i saker som inte blivit gjorda de närmsta dagarna... lite stryktvätt bland annat .... och nu när datorn äntligen blev ledig och bara väntar på att maten ska bli klar så...
Tänkte jag ju att jag kunde berätta med några bilder hur söndagscyklingen var.... det blev nämligen en ensam men lite svettig historia ;-)
Vädret var ju inte det bästa och jag hade inte fått något meddelande om att någon ville vara med på träningen utan bara tvärtom.... meddelande från de som inte kunde vara med, men jag vet ju också att det är några som inte brukar höra av sig utan bara dyker upp där på torget.... bara sådär :-)
Det händer inte så ofta men ändå.... det är verkligen roligt när det händer....
Men så var det alltså inte denna blåsiga söndag utan när jag kom rullande dit på min Christopher så var det helt tomt..... återigen..... visst ser han väldigt ensam ut där han står.....
Så då fick jag ta ett beslut själv hur jag skulle cykla, fick ju kika lite hur vinden blåste....
.... hm, det verkade som att det blåste lite hit och lite dit sååå då funderade jag på vad Anders J sagt i telefonen från sitt jobb på morgonen.... - Du kan ju alltid köra lite i backar och kanske ta "Lotta på Åsen-backen" några gånger.
Jaha, kunde humöret som var ganska nere just då... möjligtvis bli bättre av lite backträning så kunde det ju vara värt att testa, sagt och gjort...
... 1 timme och 20 minuter senare var jag tillbaka på torget efter att ha cyklat hela vägen upp och hela vägen ner till en avtagsväg, sex gånger.... nytt rekord i antal ggr upp och det i ganska jämnt tempo också och minsann humöret var nog lite bättre för unde tiden jag cyklat där så hade jag ju hunnit ventilera både det ena och det andra... med mig själv ;-)
Fin träning inför Mallorca nu i början på Oktober också....
Sen efter det var det bara till att rulla hemåt, fixa lunch till grabbarna för att sedan bege mig till jobbet till kl. 15 för att stanna där till 21:30... med härligt trötta ben :-)
Men visst kunde det varit roligare/skojigare/mer peppande om någon hade varit där på torget och slagit följe under hela passet..... men, men....
Nu är maten snart klar och efter det så ska jag till Vårdcentralen en sväng och se om de kan få ut grus och skräp som troligen kapslats in i såret, som blev i Hamburg, på min armbåge... för läka riktigt vill det inte och det gör hiskeligt ont så fort jag råkar stöta till den...
Hej hopp och cykla lugnt där ute.... ni som cyklar :-)
Tänkte jag ju att jag kunde berätta med några bilder hur söndagscyklingen var.... det blev nämligen en ensam men lite svettig historia ;-)
Vädret var ju inte det bästa och jag hade inte fått något meddelande om att någon ville vara med på träningen utan bara tvärtom.... meddelande från de som inte kunde vara med, men jag vet ju också att det är några som inte brukar höra av sig utan bara dyker upp där på torget.... bara sådär :-)
Det händer inte så ofta men ändå.... det är verkligen roligt när det händer....
Men så var det alltså inte denna blåsiga söndag utan när jag kom rullande dit på min Christopher så var det helt tomt..... återigen..... visst ser han väldigt ensam ut där han står.....
Jaha, kunde humöret som var ganska nere just då... möjligtvis bli bättre av lite backträning så kunde det ju vara värt att testa, sagt och gjort...
Fin träning inför Mallorca nu i början på Oktober också....
Sen efter det var det bara till att rulla hemåt, fixa lunch till grabbarna för att sedan bege mig till jobbet till kl. 15 för att stanna där till 21:30... med härligt trötta ben :-)
Men visst kunde det varit roligare/skojigare/mer peppande om någon hade varit där på torget och slagit följe under hela passet..... men, men....
Nu är maten snart klar och efter det så ska jag till Vårdcentralen en sväng och se om de kan få ut grus och skräp som troligen kapslats in i såret, som blev i Hamburg, på min armbåge... för läka riktigt vill det inte och det gör hiskeligt ont så fort jag råkar stöta till den...
Hej hopp och cykla lugnt där ute.... ni som cyklar :-)
fredag 11 september 2015
Gott pass både i går och i dag :-)
Cirkelfyspasset i går var riktigt gott för kroppen och jag känner av muskler i kroppen som jobbat lite extra..... härligt!
Sen i dag så var det ett gott jobbpass, inte många timmar men på de timmarna jag var där så var det mycket som skulle göras och mycket som blev gjort, sedan så klart flera goa stunder och samtal med våra vårdtagare.... vilka härliga möten jag fått vara med om där på jobbet under sommaren :-)
Men i morgon så är jag ledig från jobbet och skulle egentligen cyklat som "föråkare" på Helsingborgs Marathon tillsammans med alla andra cyklister från "Gustavs Vänner" .... fick en förfrågan om jag ville vara med av Cristina Medina på självaste Helsingborgs GP....
Men i alla fall så dök det upp ett annat arrangemang så jag fick avstå föråkandet till förmån för min egen klubb. Så i morgon ska jag istället vara med och representera/presentera Åstorps Cykelklubb under en "Åstorps Familjedag", storgatan som går igenom Åstorp kommer att vara avstängd. Så vi är några från Åck (Jag, Glenn, Bertil och Emil plus ev några föräldrar tror jag) som kommer att stå där med några cyklar och snick snacka lite cykel med intresserade som passerar förbi :-)
Hej hopp och cykla lugnt........ hoppas själv på att hinna ut en liten fin runda i morgon eftermiddag :-)
Sen i dag så var det ett gott jobbpass, inte många timmar men på de timmarna jag var där så var det mycket som skulle göras och mycket som blev gjort, sedan så klart flera goa stunder och samtal med våra vårdtagare.... vilka härliga möten jag fått vara med om där på jobbet under sommaren :-)
Men i morgon så är jag ledig från jobbet och skulle egentligen cyklat som "föråkare" på Helsingborgs Marathon tillsammans med alla andra cyklister från "Gustavs Vänner" .... fick en förfrågan om jag ville vara med av Cristina Medina på självaste Helsingborgs GP....
Men i alla fall så dök det upp ett annat arrangemang så jag fick avstå föråkandet till förmån för min egen klubb. Så i morgon ska jag istället vara med och representera/presentera Åstorps Cykelklubb under en "Åstorps Familjedag", storgatan som går igenom Åstorp kommer att vara avstängd. Så vi är några från Åck (Jag, Glenn, Bertil och Emil plus ev några föräldrar tror jag) som kommer att stå där med några cyklar och snick snacka lite cykel med intresserade som passerar förbi :-)
Hej hopp och cykla lugnt........ hoppas själv på att hinna ut en liten fin runda i morgon eftermiddag :-)
torsdag 10 september 2015
Jaha....
Ditten och datten, hitan och ditan..... tja, så har väl de senaste dagarna sett ut ungefär.... inget cyklat men lite jobb, lite frissan, lite läkarsnack angående mina leder i ena handen.... lite jobbfixande och så lite träning....
Just nu står jag redo att ge mig iväg till Kupoeln för att träna lite till, sen i kväll så har jag ju mitt cirkelfyspass att hålla i.... brukar vara skoj att "peppa" de som är med och även att kämpa på lite själv där också....
Slutade jobbet vid 22 i går kväll och i morgon är det ett kort förmiddagspass som gäller där på jobbet....
Men nu alltså lite ledig tid och såklart så tillbringar jag den gärna på gymmet :-))
Just nu står jag redo att ge mig iväg till Kupoeln för att träna lite till, sen i kväll så har jag ju mitt cirkelfyspass att hålla i.... brukar vara skoj att "peppa" de som är med och även att kämpa på lite själv där också....
Slutade jobbet vid 22 i går kväll och i morgon är det ett kort förmiddagspass som gäller där på jobbet....
Men nu alltså lite ledig tid och såklart så tillbringar jag den gärna på gymmet :-))
söndag 6 september 2015
Kävlingetrampen 2015... i regn och rusk.
Tja, det är ju ändå söndag och kvällen är lång så då tänkte jag få skriva av mig en hel del...
Kävlingetrampen var ju alltså igår och jag kom ju iväg trots små "hinder och visst motstånd" på vägen... Det duggregnade när jag lämnade Ljungbyhed och körde mot Röstånga men konstogt nog så var det snustorra vägar igenom hela Röstånga vilket fick mig på lite bättre humör...
Det humöret försvann tyvärr snabbt igen då jag inte hann så långt inann regnet började igen, jag fick på lite go musik i bilen för att gaska upp mig lite... men snart så överröstade regnet även musiken... När jag närmade mig Kävlinge så började det dyka upp cyklister i motsatt riktning, de stackarna var riktigt blöta redan och ändå hade de ju mer än 2 tredjedelar kvar av sin runda.... om nu inte alla tänkte om och valde den kortare rundan på 3,7 mil istället.
Efter Marieholm någonstans så mötte jag Cissi och Anders från Mölle, jag försökte vinka på dem men de hade nog fullt sjå att se vägen i regnet istället för mig såg de inte.... här någonstans så började jag fundera på om jag verkligen skulle fortsätta hela vägen till Kävlinge och Furulund. Men jag hade ju lovat både Tore som arrangerar loppet och Paula... som var min klasskompis i Munka Ljungby, hon skulle nämligen eventuellt köra korta rundan och jag den långa OM det nu var uppehåll vill säga och OM jag hade någon att cykla med....
Så jag fortsatte mot startområdet och precis innan jag var framme så mötte jag snabbegruppen, med bland annat Fredrik Nystedt ifrån Åck mitt i gänget, som gav sig iväg på sin runda... så snabbt som de cyklar så märker de väl knappast varken regn eller vind...
När jag väl var på plats så strilade regnet fortfarande och bara enstaka cyklister rullade iväg pö om pö... jag avvaktade med att ta ut min cykel, min Romeo och gick istället fram till sekreteriatet för att kolla av läget, se om jag kände någon som snart skulle ge sig av, pudra näsan och såklart hälsa på Tore :-)
Hm... inte många ansikten som jag kände igen där precis... men efter en stund så kom i alla fall Anders Severin med kompisen Ulf, jag följde med dem in när de skulle anmäla sig.... men nä, än kände jag mig inte jättehågad att ge mig ut i regnet... så det slutade med att de två gav sig iväg på den korta rundan utan mig. Så ställde jag mig igen under ett tak utanför cafeterian och funderade...
... tittade på regnet, tog denna bilden... och funderade lite till... efter en stund kom Tore och försökte peppa upp mig att det var klart jag skulle cykla.... hm...
Jag gick till bilen och tittade på alla sakerna, såg en äldre herre som kom rullande... så jag följde med honom när han skulle ställa sin cykel och vi snick snackade om vädret på vägen, visade sig att han också bara skulle ta den korta rundan så då bestämde jag mig plötsligt... att hade jag nu kört hit så var det klart att jag i alla fall skulle cykla den kortare rundan för då skulle jag ju trots allt få min 5-års plakett :-)
Så medan vi såg att några redan började cykla i mål och faktiskt en och annan som kört den längre rundan också kom i mål så var det klart att jag inte kunde mesa... jag följde alltså med den äldre herren till sekreteriatet där vi anmälde oss båda två, sedan var det ju bara för mig att börja göra mig i ordning för att cykla... jag hade ju liksom inte ens cykelskor på mig, inte pumpat däcken, inte lastat ut min lille Romeo♥ och minsann jag hade inte ens vatten i flaskorna :-o
Jag vinkade av den äldre mannen samtidigt som faktiskt ett känt ansikte kom fram och visade sig för mig och det var Malin B från Lomma som kom rullande i sin bil, vad kul att träffa på henne då, nu skulle inte hon cykla så jag gjorde mig i ordning så snabbt jag kunde för jag såg även fler nu som skulle rulla iväg från starten...
Men trots att Malin hjälpte mig att passa min cykel medan jag försökte flytta bilen till en något bättre parkering och medan jag stack iväg, pudrade näsan ytterligare en gång och fyllde på flaskorn så tog det sin lilla tid innan jag var klar att rulla ut från starten.
Så när jag väl rullade iväg på min Romeo så var klockan några minuter efter 9... jisses jag som varit där i över en hel timme redan, ja ja, men nu var jag ensam så jag kunde ju ta det i min takt...
Sagt och gjort :-)
Jag gav alltså järnet direkt för jag ville ju komma ikapp någon att cykla med, men såklart stötte jag på hinder i trafiken nästan hela vägen ut till den stora rondellen.... det var precis som att eftersom jag var ensam cyklist så tog bilarna ingen notis om mig och alla vattenpölarna att zickzacka mellan var ju inte så roliga de heller :-/
Men att jag skulle bli blöt det hade jag ju redan räknat med så jag cyklade glatt vidare, kom ikapp några enstaka cyklister här och där men de höll inte samma tempo som mig så jag körde om och letade vidare... Snart var jag ju redan i Marieholm och där skulle jag ta höger, tvärtemot vad jag brukar när vi kör den längre rundan alltså... sedan var det ganska öde ett tag till innan jag kom ifatt flera cyklister att köra om igen.. Så kom jag ut i motvinden och mitt tempo saktades av en hel del, fram till hit så hade jag 32 km/h...men plötsligt var jag ikapp den äldre herren i alla fall och gissa om han blev snopen.... glad men snopen :-)
Lika snopen blev han nog efter att vi bara cyklat en lite stund ihop och vi skulle passera en depå, jag ville inte stanna men det ville han så där var vår resa ihop slut... depåfunktionären gjorde så gott hon kunde med att försöka locka in mig i depån men nä... jag fortsatte och försökte öka på till mitt tempo igen...med nu väldigt sega ben...
Nu var det ju också lite tuffare i vinden och jag fick inte alls något flyt i cyklingen... jag körde om ytterligare cyklister och hälsade glatt till dem alla så som jag gjort under hela rundan, vissa hälsade glatt tillbaka men vissa hälsade inte alls, de kanske inte låtsades om mig där i vinden och i regnet...
Tja, nu var ju inte denna rundan så lång så efter ett tag ytterligare förbi bland annat Remmerlöv där solen letade sig försiktigt fram... så hade jag snart kommit ut till den stora vägen där det sen bara var "raka" vägen tillbaka till rondellen där jag kört rakt fram tidigare vid starten....
"Raka" vägen innebar flera rondeller och även en viadukt och allt i rak motvind innan den stora rondellen in mot Kävlinge och Furulund :-) Precis när jag skulle svänga vänster in mot villaområdet där målrakan var så körde jag minsann om Anders Severin och Ulf... så när jag kommit i mål och fått min fina plakett av Tore och hans vännina så kom ju både Anders och Ulf in i mål, så kul :-D
Så då fick jag ju lite hjälp av Ulf att ta en bild på mig....
... en bild där det ser ut som att jag håller på att koka av värme men det var ju inte konstigt alls för de sista kilometrarna innan mål så hade ju faktiskt solen gassat på ordentligt och den fortsatte så en liten stund till... så där lagom tills jag hann med att se om jag vunnit på min nummerlapp, vilket jag inte gjorde men som tröstpris fick jag en grön shaker som säkert ska komma till användning :-)
Solen sken alltså ytterligare några minuter och jag satte mig på en av bänkarna där och fick pratat lite mer med Malin och även med Fredrik Nystedt som säkert varit i mål ganska länge :-) Plötsligt så kom även den äldre herren in i mål så vi gick tillsammans och hämtade ut våra tröstpriser... han berömde min cykling och frågade om jag tillhörde Sverigeeliten eller något, haha... nä absolut inte sa jag, jag är en helt vanlig motionär som har jätteskoj när jag får cykla :-)) Efter ytterligare lite snick snack om rundan, gpsèn och fikat så sa vi hejdå och jag slöt upp med Malin igen en stund innan hon skulle åka hem och jag gick mot bilen. Då hör jag någon ropa mitt namn och det var ju Cissi ifrån Mölle... så skoj att hon hittade mig, så då fick jag ju snick snacka lite med henne också. Hon var på väg till omklädningsrummet för att få på sig torra kläder så då tog jag också och gick dit med mina, nu fick jag ju passa på att tacka henne för det fina kortet hon tog när jag på Sundstrampet tog mig uppför backen i Mölle på min väg till Kullen...
... börjar ju nästan bli tradition att hon står där och tar en bild, hejar och peppar... för hon gjorde precis detsamma förra året, Tack igen snälla Cissi :-D
Ja, sedan kom då i alla fall regnet igen och jag fick halvspringa till bilen och ge mig av hemåt ...efter att jag ropat ett Tack och Hejdå för i år till Tore och Kävlingetrampen 2015!
Som vanligt så går tiden för fort så nu är det färdigbloggat för idag...... hej hopp och cykla lugnt!
Kävlingetrampen var ju alltså igår och jag kom ju iväg trots små "hinder och visst motstånd" på vägen... Det duggregnade när jag lämnade Ljungbyhed och körde mot Röstånga men konstogt nog så var det snustorra vägar igenom hela Röstånga vilket fick mig på lite bättre humör...
Det humöret försvann tyvärr snabbt igen då jag inte hann så långt inann regnet började igen, jag fick på lite go musik i bilen för att gaska upp mig lite... men snart så överröstade regnet även musiken... När jag närmade mig Kävlinge så började det dyka upp cyklister i motsatt riktning, de stackarna var riktigt blöta redan och ändå hade de ju mer än 2 tredjedelar kvar av sin runda.... om nu inte alla tänkte om och valde den kortare rundan på 3,7 mil istället.
Efter Marieholm någonstans så mötte jag Cissi och Anders från Mölle, jag försökte vinka på dem men de hade nog fullt sjå att se vägen i regnet istället för mig såg de inte.... här någonstans så började jag fundera på om jag verkligen skulle fortsätta hela vägen till Kävlinge och Furulund. Men jag hade ju lovat både Tore som arrangerar loppet och Paula... som var min klasskompis i Munka Ljungby, hon skulle nämligen eventuellt köra korta rundan och jag den långa OM det nu var uppehåll vill säga och OM jag hade någon att cykla med....
Så jag fortsatte mot startområdet och precis innan jag var framme så mötte jag snabbegruppen, med bland annat Fredrik Nystedt ifrån Åck mitt i gänget, som gav sig iväg på sin runda... så snabbt som de cyklar så märker de väl knappast varken regn eller vind...
När jag väl var på plats så strilade regnet fortfarande och bara enstaka cyklister rullade iväg pö om pö... jag avvaktade med att ta ut min cykel, min Romeo och gick istället fram till sekreteriatet för att kolla av läget, se om jag kände någon som snart skulle ge sig av, pudra näsan och såklart hälsa på Tore :-)
Hm... inte många ansikten som jag kände igen där precis... men efter en stund så kom i alla fall Anders Severin med kompisen Ulf, jag följde med dem in när de skulle anmäla sig.... men nä, än kände jag mig inte jättehågad att ge mig ut i regnet... så det slutade med att de två gav sig iväg på den korta rundan utan mig. Så ställde jag mig igen under ett tak utanför cafeterian och funderade...
... tittade på regnet, tog denna bilden... och funderade lite till... efter en stund kom Tore och försökte peppa upp mig att det var klart jag skulle cykla.... hm...
Jag gick till bilen och tittade på alla sakerna, såg en äldre herre som kom rullande... så jag följde med honom när han skulle ställa sin cykel och vi snick snackade om vädret på vägen, visade sig att han också bara skulle ta den korta rundan så då bestämde jag mig plötsligt... att hade jag nu kört hit så var det klart att jag i alla fall skulle cykla den kortare rundan för då skulle jag ju trots allt få min 5-års plakett :-)
Så medan vi såg att några redan började cykla i mål och faktiskt en och annan som kört den längre rundan också kom i mål så var det klart att jag inte kunde mesa... jag följde alltså med den äldre herren till sekreteriatet där vi anmälde oss båda två, sedan var det ju bara för mig att börja göra mig i ordning för att cykla... jag hade ju liksom inte ens cykelskor på mig, inte pumpat däcken, inte lastat ut min lille Romeo♥ och minsann jag hade inte ens vatten i flaskorna :-o
Jag vinkade av den äldre mannen samtidigt som faktiskt ett känt ansikte kom fram och visade sig för mig och det var Malin B från Lomma som kom rullande i sin bil, vad kul att träffa på henne då, nu skulle inte hon cykla så jag gjorde mig i ordning så snabbt jag kunde för jag såg även fler nu som skulle rulla iväg från starten...
Men trots att Malin hjälpte mig att passa min cykel medan jag försökte flytta bilen till en något bättre parkering och medan jag stack iväg, pudrade näsan ytterligare en gång och fyllde på flaskorn så tog det sin lilla tid innan jag var klar att rulla ut från starten.
Så när jag väl rullade iväg på min Romeo så var klockan några minuter efter 9... jisses jag som varit där i över en hel timme redan, ja ja, men nu var jag ensam så jag kunde ju ta det i min takt...
Sagt och gjort :-)
Jag gav alltså järnet direkt för jag ville ju komma ikapp någon att cykla med, men såklart stötte jag på hinder i trafiken nästan hela vägen ut till den stora rondellen.... det var precis som att eftersom jag var ensam cyklist så tog bilarna ingen notis om mig och alla vattenpölarna att zickzacka mellan var ju inte så roliga de heller :-/
Men att jag skulle bli blöt det hade jag ju redan räknat med så jag cyklade glatt vidare, kom ikapp några enstaka cyklister här och där men de höll inte samma tempo som mig så jag körde om och letade vidare... Snart var jag ju redan i Marieholm och där skulle jag ta höger, tvärtemot vad jag brukar när vi kör den längre rundan alltså... sedan var det ganska öde ett tag till innan jag kom ifatt flera cyklister att köra om igen.. Så kom jag ut i motvinden och mitt tempo saktades av en hel del, fram till hit så hade jag 32 km/h...men plötsligt var jag ikapp den äldre herren i alla fall och gissa om han blev snopen.... glad men snopen :-)
Lika snopen blev han nog efter att vi bara cyklat en lite stund ihop och vi skulle passera en depå, jag ville inte stanna men det ville han så där var vår resa ihop slut... depåfunktionären gjorde så gott hon kunde med att försöka locka in mig i depån men nä... jag fortsatte och försökte öka på till mitt tempo igen...med nu väldigt sega ben...
Nu var det ju också lite tuffare i vinden och jag fick inte alls något flyt i cyklingen... jag körde om ytterligare cyklister och hälsade glatt till dem alla så som jag gjort under hela rundan, vissa hälsade glatt tillbaka men vissa hälsade inte alls, de kanske inte låtsades om mig där i vinden och i regnet...
Tja, nu var ju inte denna rundan så lång så efter ett tag ytterligare förbi bland annat Remmerlöv där solen letade sig försiktigt fram... så hade jag snart kommit ut till den stora vägen där det sen bara var "raka" vägen tillbaka till rondellen där jag kört rakt fram tidigare vid starten....
"Raka" vägen innebar flera rondeller och även en viadukt och allt i rak motvind innan den stora rondellen in mot Kävlinge och Furulund :-) Precis när jag skulle svänga vänster in mot villaområdet där målrakan var så körde jag minsann om Anders Severin och Ulf... så när jag kommit i mål och fått min fina plakett av Tore och hans vännina så kom ju både Anders och Ulf in i mål, så kul :-D
Så då fick jag ju lite hjälp av Ulf att ta en bild på mig....
Ja, sedan kom då i alla fall regnet igen och jag fick halvspringa till bilen och ge mig av hemåt ...efter att jag ropat ett Tack och Hejdå för i år till Tore och Kävlingetrampen 2015!
Som vanligt så går tiden för fort så nu är det färdigbloggat för idag...... hej hopp och cykla lugnt!
lördag 5 september 2015
Regn regn....
Det är ju nästan makalöst så mycket som det har regnat idag..... och visst är det då konstigt att det ska regna så mycket just när det var dags för Kävlingetrampen...
Fast egentligen var det ju faktiskt dags för oss att köra upp till Skara för att cykla "Tre Berg" denna helgen men..... just på grund av att vi bland annat hört att det skulle bli väldigt ostadigt väder så valde vi att stanna hemma.... nu var ju det inte den enda anledningen men ändå.
Så bara för det så ville jag ju då passa på att cykla Kävlingetrampen, träffa lite trevligt cykelfolk och även få min 5-års plakett :-)
Inte för att jag känner mig i toppform precis... jag var ju ganska seg i kroppen under onsdagscyklingen och inte blev kroppen "smidigare" av att jag körde ett ganska tufft cirkelfyspass i torsdags kväll, vilket såklart ledde till träningsvärk delux i allehanda olika muskler.... muskler som alltså inte amvänts under alla cykelpassen under sommaren :-o
Så trots att kroppen sa nej, trots att regnet hängde i luften... ja faktiskt redan började dugga, så steg jag upp i vad som kändes som ottan, packade ihop alla saker och min lille Romeo och gav mig av.... trots även små protester från maken som just komit hem efter en natts jobb.... han var förvånad hur jag orkat gå upp så tidigt jag som brukar vara svår att få upp ur sängen till vardags..... Men hallå!!! Nu gällde det ju cykling ;-)
Alltså i bilen mot Kävlinge med ökad regnstyrka utanför...... men mer om det i morgon för nu började visst "Morden i Midsommer" och tydligen är det ett avsnitt som jag inte sett tidigare.....
Hopp och kram ;-)
Fast egentligen var det ju faktiskt dags för oss att köra upp till Skara för att cykla "Tre Berg" denna helgen men..... just på grund av att vi bland annat hört att det skulle bli väldigt ostadigt väder så valde vi att stanna hemma.... nu var ju det inte den enda anledningen men ändå.
Så bara för det så ville jag ju då passa på att cykla Kävlingetrampen, träffa lite trevligt cykelfolk och även få min 5-års plakett :-)
Inte för att jag känner mig i toppform precis... jag var ju ganska seg i kroppen under onsdagscyklingen och inte blev kroppen "smidigare" av att jag körde ett ganska tufft cirkelfyspass i torsdags kväll, vilket såklart ledde till träningsvärk delux i allehanda olika muskler.... muskler som alltså inte amvänts under alla cykelpassen under sommaren :-o
Så trots att kroppen sa nej, trots att regnet hängde i luften... ja faktiskt redan började dugga, så steg jag upp i vad som kändes som ottan, packade ihop alla saker och min lille Romeo och gav mig av.... trots även små protester från maken som just komit hem efter en natts jobb.... han var förvånad hur jag orkat gå upp så tidigt jag som brukar vara svår att få upp ur sängen till vardags..... Men hallå!!! Nu gällde det ju cykling ;-)
Alltså i bilen mot Kävlinge med ökad regnstyrka utanför...... men mer om det i morgon för nu började visst "Morden i Midsommer" och tydligen är det ett avsnitt som jag inte sett tidigare.....
Hopp och kram ;-)
torsdag 3 september 2015
Föreläsnings dags igen :-)
Ja, just nu känns det som evigheter sedan som vi hade "vårt" lilla arrangemang här i Ljungbyhed där Mattias Reck kom och föreläste om träning med mera, men nu är det dags igen fast nu i Åstorps Cykelklubbs regi.
Därför satsar vi lite tuffare och har bjudit in Mattias Reck och Thomas Löfkvist på en och samma gång. Någon närmare presentation behövs väl knappast utan alla känner väl till att de är två av Sveriges största Cykelprofiler.
Föreläsningen hålls i Åstorp och i kulturhuset Björnen den 22 oktober kl.18:30 - 21:00
Föranmälan krävs och den görs genom inbetalning till bankgiro: 5717-1472 , kostnad 200:- och i din inbetalning så ska namn. klubb och e-mail anges för att anmälan ska gälla. Först till kvarn är det eftersom det är ett begränsat antal platser och sista anmälningsdatum är den 21 september.
Därför satsar vi lite tuffare och har bjudit in Mattias Reck och Thomas Löfkvist på en och samma gång. Någon närmare presentation behövs väl knappast utan alla känner väl till att de är två av Sveriges största Cykelprofiler.
Föreläsningen hålls i Åstorp och i kulturhuset Björnen den 22 oktober kl.18:30 - 21:00
Föranmälan krävs och den görs genom inbetalning till bankgiro: 5717-1472 , kostnad 200:- och i din inbetalning så ska namn. klubb och e-mail anges för att anmälan ska gälla. Först till kvarn är det eftersom det är ett begränsat antal platser och sista anmälningsdatum är den 21 september.
Mer information fås på info@astorpsck.se eller www.astorpsck.se
Såhär ser flyersen ut som vi delat ut och satt upp lite här och där.
Tja, annars så springer tiden iväg som vanligt och i går var det onsdagscykling, vi var fyra stycken (Nocke, P-O, Tony och Jag) mina ben var som timmerstockar och jag var trött som en gnu... Vi tog oss i alla fall bort till Dymöllebacken på ett led och i lagom tempo, väl där så körde vi upp i den fart man själv ville, vissa fortare än andra. Men jag tog det tämligen lugnt och lyssnade på kroppen.
Efter det rullade vi ner hela vägen och sedan upp igen för att fortsätta hemåt via Stenestad och Klåveröd... sedan så blev det "fri fart" nerför Lotta på Åsen-backen... jag tror jag var uppe i nära 75 km/h dumdristigt kanske men det kittlade gott i maggropen och jag kände mig som ett barn på nytt nästan, precis som när man gungar på en gunga eller åker karusell ;-) Lite busig måste man ju få vara ibland....
Ja, sedan återsamlades vi och rullade fram till torget för att snick snacka lite, vi pratade lite löst om att eventuellt cykla Kävlingetrampen men vi får nog avvakta vädret innan vi bestämmer något, hade varit kul att cykla där då det ju är sista loppet för i år...... i alla fall för mig.
tisdag 1 september 2015
Vattenfall Cyclassic 2015
Ja, då var det dags för loppet som vi väntat på eftersom det inte blev något lopp i London i år, har ju varit en hel del andra lopp i sommar som vi missat också så det skulle bli riktigt skoj att få "testa" formen... har ju inte blivit så mycket cyklat under årets vår och sommar... som tidigare år...
Men ok, upp med tuppen för att äta en stadig frukost i hotellets restaurang, tyvärr utan gröt och tyvärr med en alldeles för dålig aptit... sådär som jag brukar ha det på frukostar innan lopp :-( Men då vi fått en extra liten BARS i goodiebagen också så tog jag den i fickan och planerade att äta den i startfållan lite senare :-)
Vissa var ju mer redo än andra vid frukosten...
... här fångade jag nämligen en kille på bild och han hade både "kloppeti kloppeti-skorna" och hjälm på sig, tror att han hade av sig hjälmen medan han åt men inte helt säker ;-)
Så var vi då färdiga, i alla fall vi som skulle starta i samma startfålla så vi rullade ut tillsammans från hotellet och mot starten, precis sådär som vi hade planerat dagen innan.... De andra Brian, Elaine, Joachim och Åsa rullade själva dit . Gisses vilket surr det var på vägarna när vi närmade oss stratfållorna.... några av oss blev nog lite "upphetsade" av alla andra cyklister som skulle till sina respektive startfållor..... inga namn nämnda men plötsligt var vi tre färre än innan :-o ;-)
Men efter en stund då vi hittat fram till vår fålla och jag hunnit ställa mig i kön till att "pudra näsan" inne i en bajamaja, så kom även de andra tillbaka där de nu varit och snurrat rundor..... ;-)
Så där stod vi förväntansfulla och smått nervösa... i alla fall jag som försökte få i mig den där lilla nyttiga gratis Barsen med havregryn i.... när en snäll funktionär passerade förbi och förevigade oss......
......i vår lilla fålla på sisådär 200-300 personer eller nåt... bedöm själva, fållan framåt...
... och fållan bakåt...
... sedan var det då hiskeligt många andra fållor både åt sidorna, framför och bakom och det totala antalet anmälda till loppets alla tre sträckor var tydligen 22000 cyklister, sedan var det då uppdelat på ca 7000 st i 55 km, 10500 st i 100km och 4500 st i 155 km, sedan hur många som startade och fullföljde har jag inte någon direkt koll på... Men en sak som jag har koll på var ju att sträckorna i verkligheten istället var 57 km, 106 km och 161 km, men det gjorde ju ingenting utan det hade tvärtom varit snopet om det varit kortare :-)
Jaha, när sedan starten väl gick för fålla G där Brian och Elaine befann sig med sin tandemcykel och de rullade iväg allihop så stod där en stackare kvar.... med punktering, sicken otur va! Men eftersom tidtagningen inte startat ännu så var det ju bara för honom att ta det lugnt... laga punkan och sedan slå följe med en annan klunga ut så det gick säkert bra för honom ändå, även om det såg ut att vara riktigt synd om honom där ett tag.
Som ni kanske förstår så blev det inga foton tagna av oss själva under loppets gång utan där fick de anlitade fotograferna sköta sitt jobb, vilket de faktiskt gjorde ganska bra för linslus som jag är så fatsnade jag tydligen på bild ett flertal gånger även om många av bilderna är ganska lika varandra så är det ju ganska kul att se när man far fram på gatorna i klungorna. Jag har dock inte bestämt ännu om jag verkligen har råd att köpa de där bilderna fram Marathon-Photos... men jag har i alla fall kikat på dem och där ser det ut som att jag och Anders L legat och kört "parcykling" under stora delar av loppet vilket kanske inte är helt sanning.... För flertalet kilometer så låg jag på rulle bakom honom och vice verca, men vi ser ut att ha haft det trevligt under loppets gång i alla fall :-)
Men åter till starten förstås, i lagom tempo så rullade vi ut som ett lämmeltåg allihop och försökte hitta en någorlunda bra placering i klungorna utan att bli påkörd från höger elle vänster och som alltid så slutar det med att de med vassaste armbågarna och starkaste självförtroendet får bästa läget medan en annan rullar på längst ut med vinden i ansiktet :-/ I fullt sjå med att försöka komma in på en liten rulle när farten trissades upp efter hand, hugaligen det är ju bara ett "vanligt motionslopp" men de flesta cyklisterna kämpade om sin plats som om det gällde livet särskilt efter att vi kört över mattan där tidtagningen startade.....
Nåväl, efter några kilometer så kändes det ändå ok och allt rullade på.... vi rullade ju också över den fina långa och "kurviga" bron där agnarna skiljdes från vetet för visst var det lite segt att ta sig upp men sååå läckert att rulla ner på andra sidan, denna bro skulle vi ju även ta oss över på tillbaka vägen men då såklart från andra hållet....
Vi hann igenom nästan hela rondellen då en man kommer som en projektil innanför mig, han kör på en trottoarkant längst in i rondellen och kommer sedan flygande framför mig.... jag hann bara tänka att nu går det inte bra! Min cykel!! :´-(( Sedan small det och jag kör rakt in i killen, tar med mig min Romeo och gör en luftfärd över den stackarn som redan ligger på marken..... jag landar med en smäll och slår knä, armbåge, höft, skuldra och till slut så landade även huvudet/hjälmen i asfalten... men väldigt försiktigt om man jämför med knä och armbåge som slogs upp och blödde... Min fina Romeo som inte hade släppt från min vänster fot ännu, hängde lite halvvägs upp i luften då jag fortfarande hade det benet uppe och bakhjulet hade visst landat uppe på den andra cyklisten... sedan hade visst bromshandtaget fått sig en liten skrapning och snedställning men annars var han redo för att rulla igen :-)
Jag själv ställde mig snabbt på darriga ben då jag förväntade mig att fler cykister skulle komma indundrades i oss men det var bara en till som landat i backen strax efter mig men han var tämligen oskadd och stack iväg snabbt igen, men av själva chocken så tittade jag bara på den andra killen som nu fått hjälp av ambukanspersonal som redan fanns på plats i denna rondell "för säkerhets skull".
När jag såg att de hjälpte honom så gav jag min Romeo till Anders L som klarat sig helt men som snällt stannat vid min sida, sen började jag småchockad att plocka upp en del av mina Gels, Bars och en Liquid som ramlat ur vid kraschen... Jag darrade ordentligt i hela kroppen och tittade över mina skador då en tjej från ambulaspersonalen såg att jag blödde från armbågen så hon hämtade mig för att kolla över och plåstra om, jag tvekade en stund... kikade på Anders L som jag tyckte synd om då klockan tickade iväg.. vi som hade ett så bra snitt, sedan kikade jag upp i backen/sluttningen som var efter rondellen för att se om de andra av "vår" lilla Åck-klunga märkt något av smällen men de var ju säkert långt iväg vid denna tidpunkt...
Jag kikade ännu en gång på killen som låg kvar på marken och som nu fick stödkrage på sig, sedan följde jag med henne... brukar jag prata mycket annars så kan jag säga att jag nu pratade på ännu mer och det på blandad engelska/tyska. Stackars tjejen som plåsterade om mig som fick lyssna på mitt chock-snack... men jag fick i alla fall kollat över skadorna plus en linda över armbågen som ju var den som blödde mest, sedan berömde hon mina "Sverige"naglar innan jag tackade henne jättemycket för hjälpen.
Benen hede nu slutat darra och det var bara mitt högra knä och armbågen som gav sig tillkänna när jag hoppade upp på min Romeo igen och skulle börja trampa, då ropade några av publiken som stått bredvid -Good Luck... och då fick jag stanna igen eftersom kedjan fastnat! Hej hopp på med kedjan igen och sedan rullade vi så sakteliga iväg samtidigt som vi aktade oss för de cyklister som kom i flygande fläng bakom oss via rondellen och uppför sluttningen dit vi också skulle.... och samtidigt som vi såg den andra stackaren bli iväg buren på en bår in mot ambulansen... phuuu.
Så var vi då på rull igen något darrigt och stelt men faktiskt så även om knät gjorde riktigt ont så var det skönt att trampa runt med det, värre var det ju att dricka med höger arm.. stel och ont men kanske var det bandaget också som ställde till det..
Vi hittade snart lite andra klungor att hänga på och allt eftersom min kropp återställde sig eller i alla fall vande sig vid att ha lite extra ont så höjdes vårt tempo igen och vi började få upp snittet så smått efter att vi stått stilla i ca 6-7 minuter (tror vi då vår ena gps gjort ett autostopp och den andra tickat på)... Så fortsatte vi vår färd och efter ytterligare några mil utan att se en skymt av några andra Åckare så fortsatte vår färd tillsammans med alla möjliga olika nationaliteter, några tyskar försökte prata med mig då de såg att jag var omplåstrad och hade blod på armen, någon äldre tysk ville prata med mig efter att det hänt ytterligare en jättekrasch som vi med sekunder och centimeter på vår sida precis undkom... han pratade på om hur dumt det är att väja för en håla då man ligger i täten i en klunga på ca 40 man... jag höll med och han verkade nöjd med mina taffata svar och nickningar, Anders L hade jätteskoj då han inte trott att jag förstått ett enda ord och tysken pratade lääänge :-))
Snart så började det hetta till i klungorna igen för snart skulle ju 100 km cyklisterna in i mål och de siktade tydligen på bra tider så vi valde ibland att hänga på och ibland att lägga oss lite vid sidan om och låte dem sticka före, när vi var tillbaka vid den stora härliga bron igen så gjorde ändå lutningen upp sitt och många var det som tappade kontakten med klungan där.
Jag och Anders L vi trampade på och när vi kom upp så hade vi mååånga bakom oss och framför oss så kunde vi se en härlig utförslöpa, delar av Hamburg och fin fin asfalt, ibland glömde jag tillfälligt av det onda och bara njöt av fin fin cykling i härligt strålande väder och faktiskt inte så mycket vind :-)
Så hade vi snart passerat Hamburgs centrum där 100km hade sin målgång åt ena hållet och vi som skulle rulla 155km fick fortsätta framåt, här var det lite som att luften gick ur loppet för det var ju liksom inte många kvar på vägarna just där plus att väldigt många rullade in i depån som dök upp ganska snabbt. Men inte vi inte utan vi rullade vidare på vägar som snart blev en aning mindre och lite mer lantliga (om jag inte minns helt fel)... snart fick vi väl kontaktmed lite småklungor att slå följe med. Jag väntade ju fortfarande på de där "backarna" som alla pratat om innan loppet men de få backar som dök upp de sista milen var inte så farliga och mina ben var nu pigga och glada sådär som de brukar bli efter några cyklade mil utan krascher ;-) Så jag tog täten när det var sisådär ca 1,5 mil kvar och efter varje uppförsbacke så väntade jag in både Anders L och vår nyfunna vän från Växjö... (ja han var nog uppväxt i Helsingborg så han tyckte nog att Åck var lite som "hemma")... sedan var det omkörningarnas paradis ju närmare målet vi kom, bara att ligga i vänsterfilen :-)
Så härligt att ligga längst fram i klungan där barn stod vid sidan av gatorna och vinkade, hejade och ville ha en klapp på handen, vilket de såklart fick... ja, barn föresten det var ju givetvis även vuxna som stått vid sidorna av vägarna hela rundan, i byarna så hade man verkligen gått man ur huse för att heja och peppa oss till att göra vårt bästa :-) Jag fick riktig ståpäls ibland när folkets jubel nådde öronen och man såg alla glada människor och inte blev det mindre folk ju närmare mål vi kom och även om jag fick lätta på trycket på tramporna lite och släppa fram en annan dragare strax innan vi nådde centrum så var jag ändå supernöjd av att jag kunde slutföra hela loppet trots kraschen :-)
När jag sedan taggade ner tempot ytterligare strax innan målpassagen så att jag och Anders L rullade över målmattan och tidtagningen samtidigt då var det en sån härlig känsla i kroppen, men att jag missade Anders highfiwe var ju lite pinsamt, jag hade ju bara blicken riktad framåt för att försöka se om mina söner stod vid målet..... viket de inte gjorde längre, de hade bara sett de andra i Åck gå i mål flera minuter tidigare... men MÅNGA hundra andra glada människor stod där i alla fall så det var ju ganska ok ändå... och nu var vi ju i MÅL efter en händelserik runda med många fler krascher än jag berättat om här...
Sedan fick vi i alla fall rulla iväg i fållan en bra bit.. så långt att Anders L frågade om vi skulle köra loppet en gång till ;-) Men så småningom var vi framme vid platsen där de skulle ha tillbaka chipet och vi i utbyte mot det fick varsin fin medalj :-) Snart lite längre fram så hittade vi Anders J, Johan och Glenn som pustade ut efter en riktigt bra prestation, men gissa om de blev långa i blickarna då de såg att jag var omplåstrad.... här fick vi till en lite knasig målbild på oss, Anders J står bakom kameran och Bertil hade visst redan gett sig av mot hotellet.
(PS. vad som inte står på diplomet är att jag faktiskt trots vurpan blev 4:de bästa svenska tjej/dam i min åldersklass i alla fall :-) )
Men ok, upp med tuppen för att äta en stadig frukost i hotellets restaurang, tyvärr utan gröt och tyvärr med en alldeles för dålig aptit... sådär som jag brukar ha det på frukostar innan lopp :-( Men då vi fått en extra liten BARS i goodiebagen också så tog jag den i fickan och planerade att äta den i startfållan lite senare :-)
Vissa var ju mer redo än andra vid frukosten...
Så var vi då färdiga, i alla fall vi som skulle starta i samma startfålla så vi rullade ut tillsammans från hotellet och mot starten, precis sådär som vi hade planerat dagen innan.... De andra Brian, Elaine, Joachim och Åsa rullade själva dit . Gisses vilket surr det var på vägarna när vi närmade oss stratfållorna.... några av oss blev nog lite "upphetsade" av alla andra cyklister som skulle till sina respektive startfållor..... inga namn nämnda men plötsligt var vi tre färre än innan :-o ;-)
Men efter en stund då vi hittat fram till vår fålla och jag hunnit ställa mig i kön till att "pudra näsan" inne i en bajamaja, så kom även de andra tillbaka där de nu varit och snurrat rundor..... ;-)
Så där stod vi förväntansfulla och smått nervösa... i alla fall jag som försökte få i mig den där lilla nyttiga gratis Barsen med havregryn i.... när en snäll funktionär passerade förbi och förevigade oss......
......i vår lilla fålla på sisådär 200-300 personer eller nåt... bedöm själva, fållan framåt...
... sedan var det då hiskeligt många andra fållor både åt sidorna, framför och bakom och det totala antalet anmälda till loppets alla tre sträckor var tydligen 22000 cyklister, sedan var det då uppdelat på ca 7000 st i 55 km, 10500 st i 100km och 4500 st i 155 km, sedan hur många som startade och fullföljde har jag inte någon direkt koll på... Men en sak som jag har koll på var ju att sträckorna i verkligheten istället var 57 km, 106 km och 161 km, men det gjorde ju ingenting utan det hade tvärtom varit snopet om det varit kortare :-)
Jaha, när sedan starten väl gick för fålla G där Brian och Elaine befann sig med sin tandemcykel och de rullade iväg allihop så stod där en stackare kvar.... med punktering, sicken otur va! Men eftersom tidtagningen inte startat ännu så var det ju bara för honom att ta det lugnt... laga punkan och sedan slå följe med en annan klunga ut så det gick säkert bra för honom ändå, även om det såg ut att vara riktigt synd om honom där ett tag.
Som ni kanske förstår så blev det inga foton tagna av oss själva under loppets gång utan där fick de anlitade fotograferna sköta sitt jobb, vilket de faktiskt gjorde ganska bra för linslus som jag är så fatsnade jag tydligen på bild ett flertal gånger även om många av bilderna är ganska lika varandra så är det ju ganska kul att se när man far fram på gatorna i klungorna. Jag har dock inte bestämt ännu om jag verkligen har råd att köpa de där bilderna fram Marathon-Photos... men jag har i alla fall kikat på dem och där ser det ut som att jag och Anders L legat och kört "parcykling" under stora delar av loppet vilket kanske inte är helt sanning.... För flertalet kilometer så låg jag på rulle bakom honom och vice verca, men vi ser ut att ha haft det trevligt under loppets gång i alla fall :-)
Men åter till starten förstås, i lagom tempo så rullade vi ut som ett lämmeltåg allihop och försökte hitta en någorlunda bra placering i klungorna utan att bli påkörd från höger elle vänster och som alltid så slutar det med att de med vassaste armbågarna och starkaste självförtroendet får bästa läget medan en annan rullar på längst ut med vinden i ansiktet :-/ I fullt sjå med att försöka komma in på en liten rulle när farten trissades upp efter hand, hugaligen det är ju bara ett "vanligt motionslopp" men de flesta cyklisterna kämpade om sin plats som om det gällde livet särskilt efter att vi kört över mattan där tidtagningen startade.....
Nåväl, efter några kilometer så kändes det ändå ok och allt rullade på.... vi rullade ju också över den fina långa och "kurviga" bron där agnarna skiljdes från vetet för visst var det lite segt att ta sig upp men sååå läckert att rulla ner på andra sidan, denna bro skulle vi ju även ta oss över på tillbaka vägen men då såklart från andra hållet....
(bilden tjuvade jag från Vattenfalls egen facebooksida, läckert eller hur? )
Så var då loppet igång och hur vi än försökte hålla ihop så gick det inte hela vägen, stundvis så var vi alla sex och plötsligt så var vi bara fyra eller två... lite olika hit och dit men..... när några mil passerat och det i helt ok tempo så hade vi ändå skiljts åt så pass att jag och Anders L låg ca 10-150 meter bakom de andra. Kändes ju lite sådär eftersom planeringen varit något annat, men vi hade det ganska bra där vi låg i "vår" nybildade klunga på ca 40-50 cykister som höll ett ganska lagom tempo... mäteran visade sisådär 38-41 km/h allt som oftast eftersom det också var ganska platt på denna del av lpppet....:-)
Så kom vi då dit där vi precis passerat 5 mil.... dit vi hade ett fint snitt på 35,5 km/h och de andra som fortfarande låg längre fram i nästa klunga inte hade en aning om vad som hände bak hos oss...
... vi rullade nerför en svag utförslöpa i sisådär 38 km/h då en rondell skulle passeras, eftersom alla vägar var avstängda för trafik så var det ju fritt fram att välja både höger eller vänster jag slängde iväg frågan till Anders som låg strax bakom mig..... -Vi tar vänster här va? Visst sa Anders L....
... vi rullade nerför en svag utförslöpa i sisådär 38 km/h då en rondell skulle passeras, eftersom alla vägar var avstängda för trafik så var det ju fritt fram att välja både höger eller vänster jag slängde iväg frågan till Anders som låg strax bakom mig..... -Vi tar vänster här va? Visst sa Anders L....
(vid den svart markeringen var rondellen där det hände)
Jag själv ställde mig snabbt på darriga ben då jag förväntade mig att fler cykister skulle komma indundrades i oss men det var bara en till som landat i backen strax efter mig men han var tämligen oskadd och stack iväg snabbt igen, men av själva chocken så tittade jag bara på den andra killen som nu fått hjälp av ambukanspersonal som redan fanns på plats i denna rondell "för säkerhets skull".
När jag såg att de hjälpte honom så gav jag min Romeo till Anders L som klarat sig helt men som snällt stannat vid min sida, sen började jag småchockad att plocka upp en del av mina Gels, Bars och en Liquid som ramlat ur vid kraschen... Jag darrade ordentligt i hela kroppen och tittade över mina skador då en tjej från ambulaspersonalen såg att jag blödde från armbågen så hon hämtade mig för att kolla över och plåstra om, jag tvekade en stund... kikade på Anders L som jag tyckte synd om då klockan tickade iväg.. vi som hade ett så bra snitt, sedan kikade jag upp i backen/sluttningen som var efter rondellen för att se om de andra av "vår" lilla Åck-klunga märkt något av smällen men de var ju säkert långt iväg vid denna tidpunkt...
Jag kikade ännu en gång på killen som låg kvar på marken och som nu fick stödkrage på sig, sedan följde jag med henne... brukar jag prata mycket annars så kan jag säga att jag nu pratade på ännu mer och det på blandad engelska/tyska. Stackars tjejen som plåsterade om mig som fick lyssna på mitt chock-snack... men jag fick i alla fall kollat över skadorna plus en linda över armbågen som ju var den som blödde mest, sedan berömde hon mina "Sverige"naglar innan jag tackade henne jättemycket för hjälpen.
Benen hede nu slutat darra och det var bara mitt högra knä och armbågen som gav sig tillkänna när jag hoppade upp på min Romeo igen och skulle börja trampa, då ropade några av publiken som stått bredvid -Good Luck... och då fick jag stanna igen eftersom kedjan fastnat! Hej hopp på med kedjan igen och sedan rullade vi så sakteliga iväg samtidigt som vi aktade oss för de cyklister som kom i flygande fläng bakom oss via rondellen och uppför sluttningen dit vi också skulle.... och samtidigt som vi såg den andra stackaren bli iväg buren på en bår in mot ambulansen... phuuu.
Så var vi då på rull igen något darrigt och stelt men faktiskt så även om knät gjorde riktigt ont så var det skönt att trampa runt med det, värre var det ju att dricka med höger arm.. stel och ont men kanske var det bandaget också som ställde till det..
Vi hittade snart lite andra klungor att hänga på och allt eftersom min kropp återställde sig eller i alla fall vande sig vid att ha lite extra ont så höjdes vårt tempo igen och vi började få upp snittet så smått efter att vi stått stilla i ca 6-7 minuter (tror vi då vår ena gps gjort ett autostopp och den andra tickat på)... Så fortsatte vi vår färd och efter ytterligare några mil utan att se en skymt av några andra Åckare så fortsatte vår färd tillsammans med alla möjliga olika nationaliteter, några tyskar försökte prata med mig då de såg att jag var omplåstrad och hade blod på armen, någon äldre tysk ville prata med mig efter att det hänt ytterligare en jättekrasch som vi med sekunder och centimeter på vår sida precis undkom... han pratade på om hur dumt det är att väja för en håla då man ligger i täten i en klunga på ca 40 man... jag höll med och han verkade nöjd med mina taffata svar och nickningar, Anders L hade jätteskoj då han inte trott att jag förstått ett enda ord och tysken pratade lääänge :-))
Snart så började det hetta till i klungorna igen för snart skulle ju 100 km cyklisterna in i mål och de siktade tydligen på bra tider så vi valde ibland att hänga på och ibland att lägga oss lite vid sidan om och låte dem sticka före, när vi var tillbaka vid den stora härliga bron igen så gjorde ändå lutningen upp sitt och många var det som tappade kontakten med klungan där.
Jag och Anders L vi trampade på och när vi kom upp så hade vi mååånga bakom oss och framför oss så kunde vi se en härlig utförslöpa, delar av Hamburg och fin fin asfalt, ibland glömde jag tillfälligt av det onda och bara njöt av fin fin cykling i härligt strålande väder och faktiskt inte så mycket vind :-)
Så hade vi snart passerat Hamburgs centrum där 100km hade sin målgång åt ena hållet och vi som skulle rulla 155km fick fortsätta framåt, här var det lite som att luften gick ur loppet för det var ju liksom inte många kvar på vägarna just där plus att väldigt många rullade in i depån som dök upp ganska snabbt. Men inte vi inte utan vi rullade vidare på vägar som snart blev en aning mindre och lite mer lantliga (om jag inte minns helt fel)... snart fick vi väl kontaktmed lite småklungor att slå följe med. Jag väntade ju fortfarande på de där "backarna" som alla pratat om innan loppet men de få backar som dök upp de sista milen var inte så farliga och mina ben var nu pigga och glada sådär som de brukar bli efter några cyklade mil utan krascher ;-) Så jag tog täten när det var sisådär ca 1,5 mil kvar och efter varje uppförsbacke så väntade jag in både Anders L och vår nyfunna vän från Växjö... (ja han var nog uppväxt i Helsingborg så han tyckte nog att Åck var lite som "hemma")... sedan var det omkörningarnas paradis ju närmare målet vi kom, bara att ligga i vänsterfilen :-)
Så härligt att ligga längst fram i klungan där barn stod vid sidan av gatorna och vinkade, hejade och ville ha en klapp på handen, vilket de såklart fick... ja, barn föresten det var ju givetvis även vuxna som stått vid sidorna av vägarna hela rundan, i byarna så hade man verkligen gått man ur huse för att heja och peppa oss till att göra vårt bästa :-) Jag fick riktig ståpäls ibland när folkets jubel nådde öronen och man såg alla glada människor och inte blev det mindre folk ju närmare mål vi kom och även om jag fick lätta på trycket på tramporna lite och släppa fram en annan dragare strax innan vi nådde centrum så var jag ändå supernöjd av att jag kunde slutföra hela loppet trots kraschen :-)
När jag sedan taggade ner tempot ytterligare strax innan målpassagen så att jag och Anders L rullade över målmattan och tidtagningen samtidigt då var det en sån härlig känsla i kroppen, men att jag missade Anders highfiwe var ju lite pinsamt, jag hade ju bara blicken riktad framåt för att försöka se om mina söner stod vid målet..... viket de inte gjorde längre, de hade bara sett de andra i Åck gå i mål flera minuter tidigare... men MÅNGA hundra andra glada människor stod där i alla fall så det var ju ganska ok ändå... och nu var vi ju i MÅL efter en händelserik runda med många fler krascher än jag berättat om här...
Sedan fick vi i alla fall rulla iväg i fållan en bra bit.. så långt att Anders L frågade om vi skulle köra loppet en gång till ;-) Men så småningom var vi framme vid platsen där de skulle ha tillbaka chipet och vi i utbyte mot det fick varsin fin medalj :-) Snart lite längre fram så hittade vi Anders J, Johan och Glenn som pustade ut efter en riktigt bra prestation, men gissa om de blev långa i blickarna då de såg att jag var omplåstrad.... här fick vi till en lite knasig målbild på oss, Anders J står bakom kameran och Bertil hade visst redan gett sig av mot hotellet.
Sedan var det bara att lämna in medaljen för gravyr, få tag i lite vatten istället för energidryck som varit det enda jag haft i flaskorna och sedan snick snacka med andra som genomfört ett bra lopp :-)
Innan vi gav oss tillbaka till hotellet för en skön (fast lite svidande i såren) dusch och lite ny omplåstring, innan vi skulle ut på stan igen för att se eliten passera.... men det, är en helt annan historia som jag kanske berättar om i morgon eller någon annan dag ;-)
Innan vi gav oss tillbaka till hotellet för en skön (fast lite svidande i såren) dusch och lite ny omplåstring, innan vi skulle ut på stan igen för att se eliten passera.... men det, är en helt annan historia som jag kanske berättar om i morgon eller någon annan dag ;-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)